Another day…

Had Maenam

 

Just nu letar jag med ljus och lykta efter ett hem. Efter att ha hyrt i 2:a hand i flera år så längtar jag något grymt efter en liten plats att kalla mitt eget; en liten plats som jag själv kan inreda med mina saker, och som är jag.

 

Har hittat massvis med prylar jag vill handla och det bränner i fingrarna och plånboken som för övrigt är ganska tom, och än så länge har jag inhandlat några fina figurer och en kudde. Ja, jag har inte börjat särskilt stort men det är alltid något. Imorgon ska jag köpa ett täcke. Sedan jag fick fart på AC-n här har vi inte fått något annat än ett lakan ändå och det är liiiiite kallt faktiskt. Och ett täcke måste jag ju ändå köpa, så varför inte nu.

 

Var finns mitt hem?

 

Problemet är nu att hitta det där speciella stället där jag vill bo; det som jag bara känner i maggropen att ”här är mitt hem”. Jag är ganska övertygad om att jag kommer att tycka om att bo här på Koh Samui faktiskt, trots att jag aldrig riktigt gillat ön, men den är så hemskt civiliserad och här finns allt som jag vill göra. Skolan finns här, internet i mängder så jag kan jobba bra (ifall jag nu någonsin får igång det här) och här finns ett litet dog & cat rescue center som jag hade tänkt att volontärarbeta på någon gång i veckan när jag får klart allt med jobb. Det är klart det blir väl inte lika många roliga kulturkrockar att blogga om som det hade blivit i Buriram, men jag misstänker att jag inte hade haft så mycket att göra där som här. Tiden räcker liksom inte till här överhuvudtaget.

 

Men om jag återvänder till det där hemmet jag letar efter. Jag har slängt ut lite trådar; ska slänga ut några på skolan imorgon. Mitt största hopp är väl Gookkai, som har egen salong – hon har många kunder som äger hus/lägenhetshus här på Samui, och hon erbjöd sig att kolla ifall det finns något i min prisklass. Hon har även erbjudit mig ett rum ovanpå hennes salong – GRATIS – om jag behöver spara pengar. Fantastiskt snällt egentligen, och det är alldeles nybyggt så det är fräscht till tusen och har AC. Men jag hoppas att det inte behöver bli så illa, för jag vill verkligen ha något eget och inte vara inhyst här och där. Så håll tummarna allihop att jag hittar den där fina lägenheten med gemensam pool och gym för en överkomlig peng i månaden. Fram till dess bor jag väl kvar här i dojon.

One thought on “Another day…

  1. Pingback: Kokeshi dolls and the quest for a home « Life As Me

Comments are closed.