Ett bett av isländsk matkultur

THIS POST IS ALSO AVAILABLE IN ENGLISH!

Mjöd, mjöd, mjöd och bark, och kanske ett och annat köttben. Det är väl vad de äter de där vikingarna på den isiga ön mitt ute i ingenstans!

 

För mig är mat en stor del av resandet, och att prova inhemsk matkultur ett måste.

 

Mitt besök på Island 2013 var inget undantag. En del blev jag kär i, och kommer verkligen att fortsätta äta, och andra – not so much.

 

Så, vad äter de egentligen?

 

Skýr – fantastisk yoghurt-liknande sörja som ibland nästan smakade som Pannacotta! Herregud vilken galen favorit, som himmelriket för mig. Pannacotta till frulle!!! Här hemma har jag dock testat en inte lika fantastisk Skýr, så jag kommer  nog inte äta den utanför Island någon mer gång.

 

 IMG_1558

 

Slátur – nästan precis som det låter, och betyder: SLAKT! Det är en slakt du sitter och sätter i dig. Jag provade detta en morgon till frukost – helt orädd, måste jag tillägga, så att ni inte tror att jag är kräsen på något sätt. Jag beställde en isländsk bondfrukost, och väntade med spänning. ”Slakten” låg i mitten och var mörkbrun och såg ut som finmald stekt köttfärs. Hm, det såg inte så positivt ut men jag tänkte inte låta mig nedslås så jag satte gaffeln i slakten och skar av en bit och stoppade i munnen. Det var inte så att jag kräktes, blev inte ens illamående, men jag kände direkt på den mjuka, lena, fnösiga kvalitén att det var något inälvsaktigt. Och efter en sekunds googlande visade det sig att det var: blodpudding/slafs, gjord på… tja, varför ens undersöka saken närmre? Det var inte särskilt gott.

 

Jag har alltid haft svårt att äta all inälvsmat; det har en väldigt speciell konsistens och smak, för er som inte testat; det är mjukt och bösigt och för mig känns det som om det bara växer i käften. Det blir ju knappast bättre av att man ser en massa hål i t ex lever när man ser det rått. Hur aptitligt ser det ut då? Bläää…

 

islfrulle

 

Back to the task at hand, nu.

 

Kjötsúpa – Jag provade givetvis den välkända isländska köttsoppan (innehållande lamm). Lamm tillhör egentligen inte mina favoriter. Kött överhuvudtaget tillhör inte min favoritmat; när jag lagar mat till mig själv så lagar jag aldrig kött. Jag var tvungen att testa soppan på det välkända fiket Café Loki som ligger mitt emot min favoritkyrka Hallgrimskirkja i Reykjavik. Soppan var kanongod, men hade IMO varit precis lika god utan lamm. Jag fick ett flatbröd med rökt lamm till – fantastiskt gott. Flatbröd is the shit!

 

isllamm

 

Lamm – äts i en faslig mängd och det vore ju konstigt annars, för det finns 1,5 får per invånare… Det verkar ha uppstått någon “trend” också på Island, som i många andra länder, där det ivras att äta närproducerat m.m, importen på bl a kött är strikt reglerad och flertalet restauranger i Reykjavik använder bara råvaror från Island, och särskilt får finns ju på ön, som sagt, så de lär ju inte behöva svälta på ett tag.

 

Raw food – På en restaurang som heter Glo. Underbar mat. Något jag verkligen kan rekommendera. Raw food är inget som är speciellt isländskt, men det fick komma med på listan för att jag testade det för första gången i Reykjavik.

 

IMG_1587

På en del restauranger kunde man äta val, vilket var något jag inte testade, mest pga att det för mig känns konstigt, jag vet inte varför.

En restaurang som jag gick förbi nästan dagligen serverade Skandinavisk mat – svensk, dansk och norsk. Menyn de hade påvisade dock inte en enda svensk maträtt som jag kände till. Inga köttbullar, ingen falukorv, men däremot både smörrebröd och hamburgare. Nåväl, nu åkte jag ju inte till Island för att äta svensk mat, så det var ju ingen katastrof, men jag tyckte det var intressant.

 

Vilken restaurang ska jag besöka även nästa gång?

 

En klar favorit i Reykjavik var Buddha Café som ligger på Laugarvegur (shoppinggatan), där de hade en mix av olika asiatiska rätter. Den asiatiska restaurang som funnits längst i Reykjavik är dock kinesen Asia Restaurant. Här åt jag en utsökt måltid och faktiskt var den riktigt autentisk och spicy, vilket brukar vara svårt när man äter kinesisk mat i Sverige – den är för svensk och smaklös! De blev väldigt generade när jag frågade om det var kutym att dricksa, och ville absolut inte ha något.

 

Matutbudet i Reykjavik är gränslöst…

 

Det finns inga gränser på matutbudet i Reykjavik, det finns kinesiskt, japanskt – en faslig massa sushi-ställen, säkert pga den mängd japanska turister som kommer hit, nepalesiskt, SteakHouse, isländskt så klart, italienskt, spanskt, Subway och en hel drös till. Det finns restauranger för varje smak. Min stora sorg är att jag inte fick besökt Taco Bell när jag var där, eftersom jag minns Taco Bell från min Los Angeles resa extra väl. Jag älskade det stället! Dock var jag lyckligt skonad från McDonald’s under hela vistelsen – tack och lov gick de i konkurs där!

 

Det finns även livsmedelskedjor, precis som här hemma, 10-11 är en populär sådan som alltid är öppen. Här kan du köpa en del snabbmat, men även livsmedel ifall du vill laga din mat själv.

 

Så summan av kardemumma blir att hungrig behöver du aldrig gå i Reykjavik, för här finns något för alla smaker och för alla plånböcker.

IMG_1571

Min lunch på Blue Lagoon